Tips på gränssättning för den utmattade

När människor driver sig själva till utmattning så finns det i princip alltid ett problem med gränssättning. Det kan vara gränser i förhållande till andra och/eller gränser i förhållande till sig själv. Orsaken till gränssättningsproblem kan naturligtvis vara olika, men duktiga flickor/pojkar och prestationsprinsessor/prinsar har likväl detta problem gemensamt – det finns ingen gräns för hur långt de kan gå i att pressa sig själva eller hur långt de kan gå för att hjälpa andra. Gränssättning kan låta enkelt, men är ganska svårt om vi inte fått utveckla naturliga ramar i vår uppväxtmiljö.  Kanske har gränser funnits i vissa sammanhang, men saknats i andra. T ex kanske man har skuldbelagts när ens gränser gjort livet obekvämt för någon annan. För att sätta gränser krävs både självkänsla och självförtroende - en tro på att den egna känslan är rätt och att man är värd att bejaka den.

Det är lätt att förväxla gränssättning med att vara otrevlig eller att säga nej ”till allt”. Att sätta gränser på ett sunt sätt handlar om att säga JA till rätt saker och prioritera. Men hur vet man vad man vill prioritera då?
Personer som har svårt att prioritera och säga nej har ofta en sak till gemensamt – de är inte medvetna om vad som är deras egentliga drivkraft. Drivkraften i en människas liv är det som får hen att kämpa och anstränga sig. Det är vad som ytterst avgör vilka saker vi säger nej respektive ja till. På ett ytligt plan kan någon förstå vad som motiverar långa arbetsdagar (pengar, chefen ska bli nöjd osv..) men på ett djupare plan så är drivkraften sällan fullt medveten hos den utmattade. Konsekvensen av att inte ha koll på sina drivkrafter är nämligen att, istället för att välja, springa på alla bollar, alltid kämpar och anstränga sig i alla lägen. Vi vet innerst inne att det inte är hållbart, men förstår inte hur det ska få ett slut...

Psykologin skiljer på inre och yttre motivation. Ofta agerar vi med en blandning av motivatorer. Vi går till jobbet främst för att få betalt (yttre motivation). Men förhoppningsvis har vi också ett arbete som känns tillfredsställande känslomässigt (inre motivation). Men varför känns det tillfredsställande? Är det för att vi vill vara duktiga i någons (mammas/pappas) ögon? För att ”samhället” förväntar sig det? Eller något annat? Det finns 6 stycken drivkrafter som vi alla har mer eller mindre av enligt psykologen Eduard Sprangers (anfadern till arbetslivets drivkraftsanalyser):

1. Social drivkraft– viljan att hjälpa andra människor (t ex inom vården).
2. Individualistisk drivkraft – viljan att tävla och vinna (t ex idrottskvinna)
3. Estetisk drivkraft–  viljan att skapa skönhet och harmoni (t ex konstnär)
4. Praktisk/ekonomisk drivkraft – viljan att skapa nytta och kostnadseffektivitet (t ex företagsledare)
5. Teoretisk drivkraft – viljan att lära sig nya saker (t ex forskare)
6. Traditionell drivkraft – viljan att följa en livsfilosofi och söka mening (t ex religiösa ledare).

De flesta av oss har vi en mix av flera drivkrafter. Vi är okej oavsett vilka drivkrafter vi har, ingen är bättre eller sämre. Vitsen med att förstå mer om våra innersta drivkrafter är att kunna leva i enlighet med dem. Exempel: En läkare som inte alls har en social drivkraft utan studerade till läkare för att det ger status (individuell drivkraft) i kombination med intresse för biologi (teoretisk drivkraft) blir antagligen ingen bra läkare, utan frustrerad av alla sociala kontakter på arbetet. Kanske är forskare i medicin ett mindre stressig yrke för denna hypotetiska person.

Alltså: om du har svårt för att prioritera – reflektera över vad du har för egentlig drivkraft. Kan du ta bort onödig press och göra smartare val utifrån vad som egentligen driver dig? Om du inte har en individualistisk drivkraft, kan du byta till ett annat arbete som bättre passar din inre motivation – kanske något estetiskt eller socialt arbete? När du hittat din djupast liggande drivkraft - öva på att säga nej till inviter och aktiviteter som inte stämmer överens med det du faktiskt vill.  Säg gärna nej till något varje dag och tänk samtidigt på vad du säger JA till istället. Innebär ett nej till ett kvällsmöte att du istället säger jag till att laga middag i lugn och ro? Du kan även behöva säga nej till dig själv; Nej jag tänker inte läsa den här boken fastän en del av mig vill, för jag säger istället JA till att lägga mig i tid och sova ordentligt.

Lycka till! 

Arbetar du med personal och HR? I kursen Livsbalans med energihälsa och stresshantering ges medarbetare verktyg för prioritering, drivkraftsanalys och självledarskap. Avdragsgill friskvård för arbetsgivare!