Att förlora sin energi kan vara att hitta den

Att förlora sin energi kan vara att hitta den.

Ibland måste man förlora sin energi för att förstå att man har någon.
Så var det för mig. .Jag var en gång en person som energin aldrig tycktes ta slut för. "Hur många timmar har ditt dygn" var en vanlig fråga som jag fick från vänner och kollegor. Alltid något projekt på gång, ständigt i farten och med nya idéer på på arbetet och fritiden. Jag hade ingen gräns. Men rätt var det var befann jag mig ändå vid den sylvassa gränsen; jag "förlorade" min energi.

Energiförlusten skedde i samband med en stressreaktion på arbetet. Jag blev i och för sig inte sjukskriven utan fortsatte att arbeta, men jag tog ut en del kvarvarande "garantidagar" på föräldraledigheten för att på så vis få ett andningshål och ta reda på vad i h-vete jag syssslade med och hur jag skulle överleva frammåt. För att göra en lång historia kort hittade jag till slut ett sätt att skapa en mer realistisk situation för mig själv både i arbetet och i livet i stort. Jag var inte utbränd, men hade fått en kraftigaste möjliga varning. Jag var vidbränd under lång tid. Det värsta var kanske ändå den skräckfyllda upplevelsen av att energin reducerades radikalt, bara från en dag till en annan. Det var först då jag förstod vad min energi egentligen betyder och att jag inte kan ta den för givet. Jag tvingades att söka på djupet i mig själv efter äkta vila och återhämtning. Det är jag väldigt glad och tacksam för idag eftersom en vital livsenergi är det viktigaste vi har för att kunna tänka, känna och agera i världen. 

Jag fann alltså min energikällla på nytt och vårdar den nu, varje dag. Jag kan medvetet skydda mig själv från energitjuvar och boosta min kraft och energi, när jag behöver. Först efter att ha förlorat energin hittade jag den på riktigt. Till min hjälp fann jag Reiki - denna fantastiska energimedicin som kan hjälpa alla, oavsett var du befinner dig i livet. Med Reiki fick jag inte bara tillbaka min energi, jag fick också redskap för att hantera min mediala förmåga och förmågan som empat. Så här i backspegeln kan jag förstå att min "krasch" var ett nödvändigt uppvaknande till en vibrerande, fantastisk och förunderlig värld av energier. För detta är jag innerligt tacksam.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

arkiv

Länkar

-

Etikettmoln